Författare: Romy Rawlings and Mike Shilton
De inbjudna valdes ut baserat på den bransch de representerar och kunskaper om processen. Detta omfattade tidiga användare, nybörjare och avancerade användare, inklusive representanter från landskapskunder, den privata och offentliga sektorn, tillverkare, leverantörer och utbildning. En detaljerad sammanfattning håller för närvarande på att utarbetas. Även om de verksamma på området har tagit hänsyn till koldioxidfrågor vid specifikation och underhållsplanering under många år erbjuder BIM en chans att formalisera processen och göra det möjligt för alla att arbeta mot samma mål om låga koldioxidutsläpp.
Uppskattningsvis 40–50 % av de globala koldioxidutsläppen är kopplade till byggbranschens verksamhet – vi som arbetar inom sektorn har därför potential att påverka positivt för att minska detta[i]. Om vi ska ha någon chans att uppnå detta måste vi börja tänka annorlunda om vilken påverkan våra handlingar som yrkesutövare har och i synnerhet måste vi titta på påverkan av hur vi specificerar vårt arbete.
Från starten har byggnadsinformationsmodellering (BIM) haft potentialen att spara 20 % av kostnaderna, tiden och avfallet under ett byggprojekts hela livslängd. Nyckelorden här är ett projekts hela livslängd. Vi kan inte fortsätta att enbart fokusera på byggfasen utan en tanke på långsiktig förvaltning. Detta är särskilt relevant för landskapssektorn, där den pågående användningen har större potential att minska koldioxidutsläppen än byggfasen.
BIM möjliggör förvaltning av projektrelaterad information under en tillgångs hela livscykel. En digital databas gör det möjligt för ett projektteam att analysera data som rör varje aspekt av specifikation och förvaltning. Detta omfattar resursanvändning, energiförbrukning och det färdiga landskapets motståndskraft. Varje miljöpåverkan för ett projekt kan modelleras och beaktas fullt ut vid starten, så att koldioxidutsläppen under hela livslängden minimeras och påverkan från eventuella byten utvärderas fullständigt. Denna process bevarar viktiga tillgångsdata under livscykeln så att de kan överlämnas till relevanta parter i takt med att ett projekt fortskrider.
För att fördelarna ska kunna utnyttjas fullt ut måste vi börja beakta landskapsförvaltning i början av processen och ge den det fokus den kräver. Underhåll måste undersökas fullständigt under design- och byggfaserna, så att konsekvenserna för hållbarhet kan förstås, specificeras och modelleras. Detta ändrade tankesätt – från reaktivt underhåll till proaktiv tillgångsförvaltning – krävs omgående och har möjlighet att åstadkomma förbättringar i alla aspekter av landskapet, särskilt koldioxidutsläpp.
Klimatnödläget som Landscape Institute har deklarerat utgör en möjlighet att komma bort från det skadliga, kortsiktiga tänkandet som under så lång tid har styrt vår bransch, till förmån för en mer genomtänkt designstrategi för hela livslängden. Precis som vi behöver se meningsfulla åtgärder för att minska koldioxidutsläppen just nu, krävs omgående ett skifte bort från fokuset på pris jämfört med värde och ”värdeteknik”. Den kanske största utmaningen (och möjligheten) ligger i kundernas medvetenhet och utbildning, eftersom goda designbeslut kan ha betydande fördelar – både vad gäller kostnader och koldioxidutsläpp – under ett projekts hela livslängd.
De potentiella fördelarna med BIM går utöver de allmänt kända – till exempel förbättrad arbetseffektivitet och minskat omarbete på platsen på grund av konflikter. BIM har stor potential att användas i genomförbarhetsstadiet för stora infrastrukturprojekt för att maximera miljöfördelarna. Utbytet av korrekt information mellan intressenterna ger bättre samarbete och förbättrade resultat för alla projekt, oavsett omfattning.
När vi förstår mer om värdet av landskapstillgångar – när det gäller ekosystemtjänster, bekvämlighet, hälsa och välbefinnande och naturkapital – erbjuder BIM ett övertygande argument för långsiktigt tänkande kring koldioxidanalys. När ett projekts koldioxidutsläpp under hela livslängden kan modelleras och bedömas kan data användas för att driva fram specifikationer och åstadkomma lägsta möjliga utsläpp (eller högsta möjliga bindning) både i början och under tillgångens hela livslängd. Det bör vara möjligt att modellera, mäta och planera koldioxidutsläpp för att uppnå mål.
Det är viktigt att komma ihåg att landskap, särskilt de ”grönaste”, har stor potential att binda koldioxid. Detta betyder att ett välutformat och förvaltat landskap, till skillnad från nästan alla andra byggtillgångar, kommer att öka värdet under sin livslängd och kan fortsätta att på ett meningsfullt sätt bidra till att minska klimatförändringarna.
Varje aspekt av ett landskapsprojekt har en påverkan – oavsett om det är från utvinning av råmaterial, tillverkningsprocesser, transport, förvaltning eller slutligt bortskaffande. Genom BIM underlättar korrekta modeller minimeringen av avfall genom korrekta bedömningar vid anskaffning, upptäckt av konflikter som annars skulle leda till fel och omarbete på platsen (vilket minskar avfallet) och planering av byggnationen för att möjliggöra korrekt anskaffning.
För att landskapsyrket ska kunna ta itu med klimatnödläget på ett meningsfullt sätt måste vi anta en global strategi med mer samarbete än någonsin tidigare. Detta kräver en grundläggande beteendeförändring. Den öppna datadelningen underlättas genom BIM. Detta blir avgörande om vi ska utnyttja möjligheterna till förändring på bästa sätt. Datadelning av aspekter som biologisk mångfald, biosäkerhet, landskapsförbindelser och -korridorer och hantering av regnvatten möjliggör en helhetssyn på hållbarhet.
En viktig del av ett BIM-projekt är en ”digital tvilling” – en virtuell framställning av den verkliga anläggningen. När feedback från sensorer och drönare på plats blir mer kostnadseffektiv och vanlig kan problem på platsen signaleras i den virtuella modellen och ett svar samordnas på ett fokuserat och lämpligt sätt. Förutom de aspekter som data kan belysa kring koldioxid, finns det många mycket påtagliga fördelar som digital design och konstruktion kan medföra.
- Användningen av drönarbesiktningar och 3D-skanning innebär att behovet av besök på plats kan minskas eftersom en digital modell kan göras tillgänglig för alla.
- Det minskade behovet av designteammöten och överläggningar i sista minuten.
- 3D-utskrifter används nu allmänt vid prototyputveckling av möbeltillverkare och sten-/betongleverantörer för att testa skräddarsydda konstruktioner. Det är enkelt och avfallet minimeras.
- · Konstruktion utanför byggplatsen är ett annat viktigt sätt att minimera avfall och omarbete samt att säkerställa hög byggkvalitet; färre fel innebär att man bygger en gång, med minimalt avfall.
BIM erbjuder yrket ett väl avvägt och effektivt sätt att ta sig an en minskning av koldioxidutsläpp i samarbete med andra fackmän inom bygg. Det är viktigt att denna process påskyndas.
---------
Romy Rawlings is a chartered landscape architect, UK Business Development Manager for Vestre and the LI Honorary Secretary
Mike Shilton is director of Keysoft Solutions and chair of the LI Digital Group
BIM for Landscape is published by Routledge and the Landscape Institute and can be purchased here: www.routledge.com