Skolans uterum – en mötesplats för alla
En skola är så mycket mer än en byggnad och en skolgård. Skolan är en läromiljö, en aktivitetsarena och inte minst: en social gemenskap. Barn och unga tillbringar många timmar i skolan under en dag, och vi som landskapsarkitekter har ett viktigt uppdrag att skapa fysiska omgivningar som bidrar till trivsel och livskvalitet. För många är rasterna på skolan den enda tiden då de vistas ute under dagen. Vår ambition är därför alltid att skolans utomhusmiljö ska skapa goda förutsättningar för social trygghet, fysiska utmaningar, nyfikenhet och självkänsla hos alla elever.
Text: Bjørbekk & Lindheim v/Line Løvstad Nordbye, landskapsarkitekt och vd
Skolans betydelse i närmiljön
Oavsett om vi bor i en storstad eller på landsbygden har skolan en viktig betydelse som mötesplats i lokalsamhället, mellan olika generationer och oavsett social och kulturell bakgrund. Vi har en lång tradition av att skolans utomhusmiljöer ska vara öppna och tillgängliga för alla, dygnet runt, året om. Därför söker vi lösningar där skolan och närmiljön samspelar och ”lånar” ytor och funktioner av varandra. På många platser fungerar skolan som ett socialt centrum med uthyrning av lokaler till lag och föreningar på kvällar och helger, möjlighet att ordna skoldiscon samt bibliotek eller andra kulturella evenemang. Efter skoltid är ofta fotbollsplanen och gymnastiksalen fullbokad, och skolgården används som lekplats, social mötesplats och aktivitetsområde. Vi försöker alltid att låta skolan bli en naturlig del av bostadsområdenas gångstråk, både för att främja grön vardagsmotion och eftersom en genomströmning av människor skapar trygghet i området.
Platsens potential måste förverkligas
Vi vill hävda att varje tomt erbjuder unika kvaliteter, oavsett om det ska byggas en helt ny skola, eller om det är en skola som ska renoveras. Vårt jobb är att undersöka vilka kvaliteter som finns och identifiera alla möjligheter, så att platsens särdrag och identitet får sätta en tydlig prägel på hela skolmiljön. Det kan röra sig om aspekter som ett gynnsamt klimat, vacker utsikt, befintlig förekomst av växtlighet eller vatten, spännande topografi och geologi eller andra attraktiva inslag i omgivningarna som tillför värde till platsen. På samma sätt finns det utmaningar som måste hanteras i varje projekt. Det kan vara att platsen är utsatt för väder och vind, att den är skuggig, högtrafikerad, bullrig, för brant eller för flack. Ett kännetecken för ett lyckat projekt är att de arkitektoniska komponenterna i byggnader och landskap bidrar till att sudda ut platsens svaga punkter, samtidigt som värdefulla kvaliteter lyfts fram i konceptet och i konkreta lösningar.
Uterummen måste planeras först
Ofta inleds ett skolprojekt med att skolans nödvändiga funktioner placeras på tomten, och att de olika invändiga ytorna ska hitta sin logiska plats i förhållande till varandra. I den här tidiga fasen är vårt viktigaste budskap att de bästa och mest värdefulla ytorna på tomten måste kartläggas och reserveras för elevernas uterum. Det kan verka så enkelt att riva en liten skog på tomten för att ge plats åt en byggnad. Men att få tillbaka den här skogen som ett värdefullt lekområde, en unik biotop för lärande, eller ett naturligt skydd mot väder och vind, tar flera årtionden. När vi i stället tar vara på platsens kvaliteter som förutsättningar i projektet, säkrar vi kostnadseffektiva, attraktiva och unika uterum som även lokalsamhället kan ta del av och glädjas åt.
Zonindelning av tomten
Vi har alltid ett nära samarbete med arkitekter för att byggnader och omgivningar ska utvecklas i samspel. Målet är att skapa en tydlig zonindelning med starka kopplingar mellan skolans invändiga och utvändiga ytor. Vi organiserar tomten så att det finns en mottagningszon där elever, anställda och besökande välkomnas på ett bilfritt, attraktivt torg som leder till huvudentrén. Parkering, lämning, varuleveranser och sophämtning sker i en yteffektiv zon vid skolområdets yttre gränser. Detta ger större möjligheter till varierade zoner för kreativ lek, hälsofrämjande aktivitet, social interaktion och en stimulerande inlärningsmiljö innanför avgränsade ytor. Kantzoner som skapar rumsliga avgränsningar mellan de definierade zonerna är viktiga för att alla funktioner ska fungera sida vid sida. Samtidigt är överlappande aktivitet och användning en nyckel för ökad rörelse och inkludering.
Variation skapar mångsidig gemenskap
Barn och unga är olika, och skolan ska vara en bra plats för alla. Det kräver ett empatiskt fokus där vi både ser till enskilda individers, olika gruppers och det större samhällets behov. Social hållbarhet i skolmiljön handlar om att ge elever, anställda och lokalmiljö ett likvärdigt och attraktivt erbjudande där alla kan känna trygghet och tillhörighet. Det ger goda förutsättningar för hälsa och livskvalitet. Variation är ofta nyckeln för att alla ska trivas och hitta sin plats, så att skolan upplevs som en inkluderande gemenskap präglad av mångfald. Det är ett viktigt kriterium att de komponenter som vi förser en skolanläggning med är flexibla och robusta för att kunna användas på många olika sätt och av olika grupper under många av dygnets alla timmar.
Möbler som mötesplats
Vi använder möbler som en viktig faktor för att främja sociala relationer, locka till aktivitet, lek och lärande, och inte minst skapa förutsättningar för allas inkludering och deltagande. För att detta ska fungera som vi önskar har vi medvetna strategier för hur vi planerar mötesplatser och aktivitetszoner. Enkelt uttryckt fungerar det bra med sociala zoner närmast ingångarna, och gradvis mer aktivitet och fysisk utmaning ju längre bort från skolbyggnaden man kommer. Mötesplatser kopplade till byggnadens funktioner bör rymma platser för att äta, lära och vara en del av ett socialt umgänge i små och stora grupper. Vi skapar även sociala ”satelliter” ute på tomten: små platser med informell möblering som är attraktiva eftersom de ligger nära spännande aktivitetszoner, eller mer bekväma möbler där det finns särskilda förutsättningar för social samvaro.
En plats för tillhörighet
Hur vi placerar möbelkomponenter i förhållande till varandra har stor betydelse för hur möbleringszonerna används. Likadana bänkar i jämna rader inbjuder till en helt annan upplevelse och användning än varierade möbler huller om buller. I skolans uterum behöver vi hela spektret av möbler för att alla ska kunna hitta sin plats. ”Min plats” styrs av många faktorer och kan variera efter väder, utsikt, attraktionsvärden och inte minst den sociala dagsformen, som styr om jag har lust att observera eller delta aktivt. Jag tror att många känner så här, och det innebär att vi behöver ett stort urval av möbler för att tillgodose alla behov. I skolans uterum är variation något värdefullt. Vi måste möjliggöra hela spektret: från stillheten på en bänk i det gröna, till avskärmade sittgrupper för lugna samtal och det sociala ”torget” som kryllar av människor.
